Att jag ska ta studenten är ju en sak som man kan få ångeest över och samtidigt är ju inte så konstigt men att jag har psykologiprov snart gör det inte bättre.. man börja tänka på allt som skulle kunna vara fel med sig själv och alla försvarsmekanismer som man använder.. jag känner att jag är en "överkompenserare" men jag vill ju vara bäst på allt men det kan man inte. Jag funderara också på om jag ska prata med skolans kurator men vet inte om det kommer hjälpa men samtidigt.. ska man prata med en dyr psykolog? Behöver jag prata så mycket? Är jag så fuck up? JAG VET INTE!

Igår var en jobbig dag.. grät i sömnen WTF?! och sen förlorade mitt lag en final med 1 poäng... det suger så hårt... och jag vet inte vad jag ska göra efter studenten påverkar det också.. en oviss framtid är inte kul.. Men mamma visade mig en broschyr idag  från IBS som gjorde mig lite gladare!

Nu ska jag försöka glöma allt plugg och alla "problem" en stund och träna..